Slakta rätt ko och bygg upp en lönsam dikobesättning

Måste vi föra journal, väga och mäta för att besluta vilka kor som skall slås ut?

Tveksamt – kanske vi kan tjäna mer på att verkligen träna vårt djuröga, lägga tid på betesskötsel och vattenförsörjning på bete och tänka igenom avselsstrategier anpassade för gårdens förutsättningar.

Vi väljer egentligen inte kor, utom när vi köper in djur – vi slaktar de vi inte vill ha. Det är tjuren vi väljer.

Om vi fattar rätt beslut och slaktar rätt kor, kan vi relativt snabbt bli av med många av de problem som kostar tid och pengar. Dessutom kommer vi succesivt att förbättra de produktionsegenskaper som förbättrar det ekonomiska resultatet.

Men hur gör vi det utan att lägga oceaner av tid på att väga, mäta och föra journaler?

Det hela börjar med kvigan. Redan under uppfödningstiden, från kalv till betäckning, börjar vi välja vilka kvigor som skall få bli kor. Vi sorterar bort de som inte är ok exteriört och de som inte hävdar sig i gruppen eller visar tveksamt temperament. När det sedan är dags för betäckning (oavsett om vi använder tjur eller AI) kan vi begränsa tiden, kanske så tufft som till 30 dagar, för att få hjälp med urvalet med fokus på fertilitet. Detta förutsätter naturligtvis att vi har en fungerande tjur/fungerande brunstpassning och att kvigorna som skall betäckas är välväxta och i god kondition.

Sen kan vi allt fråga oss…

Skall vi göra oss av med modern till den kviga vi inte väljer att betäcka?
Om vi har valt bra tjurar – bör inte kvigan bli lite bättre än sin mor?
Kan vi verkligen gör en bättre urval än “moder natur” eller tjuren?
Varför skall vi rekrytera – vad vill vi tillföra, vilka egenskaper är värdefulla?

Erfarenheter från USA visar att de kvigor som inte blir dräktiga inom de första 30 dagarna har svårt att mäta sig med de som blir dräktiga inom 30 dagar. Forskningen visar att de som blir dräktiga inom de första 30 dagarna föder fler kavlar under sin livstid och producerar fler kilo avvand kalv per år. Så slutsatsen blir – fokusera på de rekryteringsdjur som ser bra ut, har ett bra temperament och blir dräktiga inom de 30 första dygnen.

Urvalslistan för slakt fortsätter…

Dräktig eller ej – ett icke dräktigt djur försvara mycket sällan sin plats i besättningen, oavsett stödnivåer. Dräktighetsundersökning är naturligtvis en förutsättning för att kunna göra den här produktionsoptimeringen.
Dräktig men ingen kalv – dessa är luriga. Konstaterat dräktiga men någonstans på vägen händer något och hon förlorar sin kalv. Vi fodrar, sköter och hyser ett djur som inte producerar annat än kroppstillväxt (oftast icke önskvärd kroppstillväxt). Ju förr vi ser dessa djur desto bättre – dom försvarar ytterst sällan sin plats i besättningen.
Behöver kon eller kvigan särskild hantering, kalvningshjälp, veterinär eller liknande, har vi förmodligen inte råd att behålla henne. De kostar både tid och pengar. Hitta ett system för att lätt identifiera dessa djur – här kan en whiteboard på gårdskontoret fungera – skriv upp individnumret. I samband med dräktighetsundersökning och avvänjning är det lämpligt att sortera ut dessa djur.
Hantering av kvigkalvarna. Oavsett om de skall gå till rekrytering eller säljas, vinner kalven på att få gå kvar med kon så länge som möjligt. Mjölken är ett specialdesignat foder som ger bra tillväxt. Tung kalv vid avvänjning – bättre betalt vid försäljning – bra start för ett rekryteringsdjur.
Lynne och temperament. Vi vill inte ha de aggressiva, de stressiga, eller de med avvikande beteende. Dessa djur kostar oss mycket pengar i form speciallösningar för hantering och extra timmar i det dagliga arbetet. I värsta fall kan de även kosta liv och lem. ”Dåligt uppförande” kan främst förklaras med, arv, flockbeteende (hon lär av andra djur) och hantering. De två första är oftast de som är lättast att åtgärda.
Exteriör – tycke och smak? Funktionell exteriör är ofta en förutsättning för ett bra produktionsdjur, men har kommer det egna preferenserna, de gårdsspecifika förutsättningarna och val av ras att spela roll. Det djur en gård ratar kan vara helt rätt på en annan gård – vad vill vi ha?

Det urval vi pratat om hittills kräver inte avancerade journalsystem eller oceaner av tid för att genomföra. En genomtänkt målsättning och ett gott djuröga räcker långt i bruksbesättningen. Kan vi hitta ett systematiskt sätt att arbeta kommer besättningen snabbt att blir mer homogen, vi får en kortare kalvningsperiod och färre störningar. Detta i sin tur leder till mindre arbetstid och mer pengar, men det förutsätter att du väljer rätt tjur.

Vad passar gården? När vi väljer ko – både ras och individ – måste vi vara klara över vilket djur som är bäst för gården. Här påverkar många faktorer såsom byggnader, betesarealer, foderproduktion, intresse och så vidare. Att ta sig tid att inventera förutsättningar och sätt upp egna mål kan vara det mest lönsamma arbetstimmarna vi gör.

Lycka till!